Planprocessen

Planbesked – ta fram ny detaljplan eller inte?

När en detaljplan ska upprättas eller ändras ska en begäran om planbesked lämnas in skriftligt till Planering och utveckling. Ett planbesked ska därefter fattas inom fyra månader från det att begäran inkommit. Beslutet fattas av kommunen.

I beskedet ska det framgå om Arvika kommun kommer att påbörja ett planarbete eller inte samt en ungefärlig tidpunkt när ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen kan komma att ske. Om Arvika kommun inte avser att påbörja ett planläggningsarbete ska även skälen för detta anges i planbeskedet.

Ett PM tas fram som beslutsunderlag till beslutet om planbeskedet och ett eventuellt planuppdrag. PM:et beskriver platsens förutsättningar för en ändring/upphävande eller upprättande av en ny detaljplan.

PM behandlar bland annat överensstämmelse med översiktsplanen, redogörelse för övergripande plandata, vilka sakfrågor som bedöms behöva utredas vidare under en eventuell planprocess. Detta underlag gör det möjligt för politiker, allmänhet och fastighetsägare att övergripande förutse tidsåtgång, kostnad, lämplighet samt konflikter med andra allmänna och/eller enskilda intressen.

Program – en planidé presenteras

När program upprättas ska samråd hållas med berörda för möjlighet till insyn och påverkan. Samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse som underlag för kommunens fortsatta ställningstagande.

Enkelt planförfarande?
Den planprocess som här redogörs för avser så kallat normalt planförfarande. Detaljplaner av begränsad betydelse och som inte har något allmänt intresse kan handläggas med enkelt planförfarande och beslutas av Kommunledningsutskottet/Kommunstyrelsen.

Planer som omfattas av strandskyddsbestämmelser kan aldrig handläggas med enkelt planförfarande. Efter samråd ges direkt berörda möjligheter att lämna synpunkter innan antagandet, varpå ingen skriftlig granskning sker.

Behovsbedömning – vad får planidén för miljökonsekvenser?
I de allra första skedena av en planprocess genomför kommunen en så kallad behovsbedömning av den aktuella planidén. Denna behovsbedömning är till för att lyfta upp olika typer av miljöfrågor på bordet för att dels värdera behovet av vidare utredningar och dels se till att inga frågor hamnar mellan stolarna.

Behovsbedömningen kan resultera i att en detaljplan inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan varpå ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver upprättas. Skulle planen däremot bedömas medföra betydande miljöpåverkan krävs att kommunen upprättar en MKB för detaljplanen.

Även om ingen MKB krävs kan vissa frågor ändå behöva utredas särskilt under planens framtagande.

Samråd – gör din röst hörd!

Utöver dessa handlingar kan även en illustrationsplan (visar en av många möjliga lösningar till utveckling enligt detaljplanen), miljökonsekvensbeskrivning, fastighetsförteckning samt andra utredningar vid behov förekomma.

Planen sänds på remiss till berörda fastighetsägare, Hyresgästföreningen, Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda grannkommuner, berörda kommunala verksamheter, statliga myndigheter med flera som har väsentligt intresse av förslaget.

Normal samrådstid är minst tre veckor och planförslaget ställs normalt ut (i stadshuset, på biblioteket samt på kommunens webbplats) om det är av större intresse för allmänheten (normalt planförfarande).

Ett samrådsmöte hålls dessutom vanligen under samrådstiden där kommunen berättar om planen samt tar emot synpunkter från intresserade.

Samrådsredogörelsen – en sammanfattning av samrådet
Samrådsskedet kan alltså ses som en process under vilken planen växer fram. Kommunen samråder med olika intressenter under planarbetet för att få tillgång till kunskap och synpunkter och ge möjlighet till insyn och påverkan.

När samrådstiden formellt är över sammanställs och kommenteras inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Planen arbetas därefter om, revideras och bereds inför ett beslut i Kommunledningsutskottet om att ställa ut planen för granskning.

Synpunkter på förslaget ska vara skriftliga och lämnas till kommunen senast under samrådstiden för att ge rätt att sedan överklaga kommunens antagandebeslut. Skriftliga synpunkter som kommit in till kommunen redan under samrådsskedet behöver inte upprepas under granskningsskedet för att ge rätt att överklaga.

Granskning

Utlåtande – en sammanfattning av planprocessen
Efter utställningstiden sammanställs de skriftliga synpunkterna som kommit in och kommunen redovisar sina förslag med anledning av dem i ett utlåtande. Eventuella mindre ändringar görs härnäst av planen, varefter den bereds för antagande. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen ska planen ställas ut på nytt.

Utlåtandet ska skickas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda och uppgift bör finnas om vilket kommunalt organ som ska anta planen och tidpunkt för när detta beräknas ske.

Antagande

Antagandebeslutet skickas till länsstyrelsen och till dem som haft synpunkter som inte blivit tillgodosedda. De har nu tre veckor på sig (från det datum det justerade protokollet anslås på kommunens anslagstavla) att överklaga beslutet till länsstyrelsen. Vid större intresse för allmänheten sätts annons ut i dagstidningarna.

Laga kraft