Barn som far illa

Anmälan om barn som far illa

Om du vill göra en anonym anmälan bör du inte uppge ditt namn då du ringer upp. Om anmälarens namn är känt, är det bara i undantagsfall som Socialtjänsten har möjlighet att undanhålla den det berör vem som anmält.

Samtliga anmälningar om barn och ungdom som far illa utreds skyndsamt av Socialtjänsten. Både vuxna och barn som har problem inom familjen kan också själva vända sig till Socialtjänsten, för att tillsammans med personalen där diskutera vilka möjligheter som kan finnas till hjälp.

I högerspalten finns en länk till en sida om lagar som styr socialtjänsten. Där finns bland annat LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Anmälningsplikt

Dessutom uppmanas allmänheten att höra av sig till Socialtjänsten om man tror att ett barn kan behöva hjälp.
Dessa bestämmelser är alla ett uttryck för den särskilda omsorg om barn och unga som finns i den svenska lagstiftningen.

Barns rättigheter

I Föräldrabalken (FB) finns bestämmelser om vilka skyldigheter föräldrar har mot sina barn och vilken omsorg barnen har rätt till. Det är dessa bestämmelser och framförallt Socialtjänstlagen (SoL) som utgör grunden för Socialtjänstens arbete med barnfamiljer.

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) reglerar Socialtjänstens åtgärder när samtycke till vård inte kan nås. I socialtjänstlagen står till exempel att Socialtjänsten ska verka för att barn, som bor i kommunen, ska få växa upp under trygga förhållanden. Särskild uppmärksamhet ska Socialtjänsten ägna de barn som riskerar att utvecklas på ett sätt som kan vara till skada för dem. Socialtjänsten ska också, i nära samarbete med familjen, se till att barn som inte har det bra, får det stöd och det skydd de kan behöva.

Om ett barn riskerar att fara illa på något sätt, är det Socialtjänstens uppgift att bistå barn och föräldrar med råd, stöd, behandling och vård. Barnets bästa skall alltid stå i centrum när man bedömer om, och i så fall, vilka stödinsatser som behövs. Om det är bäst för barnet att få bo och vårdas utanför det egna hemmet, måste Socialtjänsten se till att barnet får sådan vård. Om man inte kan komma överens om vad som är bäst för barnet, har Socialtjänsten skyldighet att utreda barnets behov av hjälp och skydd och att ge barnet stöd och skydd, även om föräldrar/vårdnadshavaren inte vill det.

Så går en utredning till

En utredning ska vara slutförd inom fyra månader om det inte finns speciella skäl till förlängd utredningstid. Uppläggningen av en utredning diskuteras med familjen, som också kan ge förslag på personer som kan tillföra utredningen viktiga uppgifter.
Utredningen avslutas med att Socialtjänsten gör en bedömning och fattar beslut om barnet och familjen ska ha hjälp och i så fall vilken.

När utredningen är färdig har Socialtjänsten skyldighet att visa vårdnadshavaren och barnet, om det fyllt 15 år, utredningen och de har möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Den person som berörs av beslutet (barnets vårdnadshavare och barnet, om det fyllt 15 år) ska få ett skriftligt beslut där också Socialtjänstens motivering av beslutet framgår.

Vem gör utredningarna?

Frivillighet eller tvång

Om vårdnadshavaren eller barnet själv, om det fyllt 15 år, inte vill detta, kan länsrätten besluta om sådan vård efter ansökan från  utskottet för Lärande och stöd.

Vård utan vårdnadshavarens samtycke beslutas av domstol med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:Ö52). Vid en sådan domstolsprocess får både barnet och vårdnadshavaren ett offentligt biträde, som oftast är advokat.

Registrering och sekretess

Dataregistret ska underlätta handläggningen av ärendet. De uppgifter som registreras är bland annat namn, personnummer, adress och familjetillhörighet. Dessutom ingår uppgifter om vilken typ av ärende det gäller samt tjänstemännens journalanteckningar och uppgifter om beslut och eventuella utbetalningar. Enligt 26 § Personuppgiftslagen (PUL), har man rätt att få utdrag ur registret.

De uppgifter som handläggaren antecknar för att kunna handlägga ärendet på ett riktigt sätt, samt de handlingar som kommer in och som sparas, finns samlade i en journal. Man har rätt att fortlöpande läsa av vad som skrivs ner och kan även begära att få läsa hela journalen. Vill man ha ett registerutdrag eller få läsa sin journal, ska handläggaren hjälpa till med detta.

De uppgifter som finns i personregistret skyddas av sekretess på samma sätt som uppgifter inom hälso- och sjukvården. Alla anställda har tystnadsplikt.

Samverkan kring våld eller övergrepp mot barn

Vilka stödinsatser finns som bistånd?

• Medling innebär samtal mellan brottsoffer och förövare (under 21 år) med hjälp av en medlare
• Boendestöd - stöd i boendet för unga 16-20 år erbjuds i träningsboende
• Socialsekreterare genomför uppsökande, motiverande och stödjande insatser för unga som missbrukat narkotika
• Spindeln öppenvårdsinsats med behandling och skola för ungdomar mellan 13-20 år
• Kvalificerad kontaktperson (socialarbetare) som socialt stöd i vardagen för ungdomar 13-20 år
• Familjestöd/behandling - ett stöd som ges av socialarbetare och utformas individuellt efter dina behov
• Kontaktperson/kontaktfamilj -  ett individuellt stöd i vardagen av en "vanlig" medmänniska
• Familjehem - när barn/ungdomar inte kan bo kvar hemma av olika anledningar
• Behandlingshem, hem för vård och boende (HVB).
• Råd och stödinsatser av socialarbetare.
• Andra individuellt utformade stödinsatser