- Du är här:
- Startsida Arvika
-
Leva & bo
-
Miljö & hälsa
-
Boendemiljön
- Kompostering
Kompostering
Det är inte särskilt svårt att kompostera, men det krävs lite grundkunskaper innan du sätter igång. Eftersom en felaktigt skött kompost kan orsaka problem med både lukter och skadedjur krävs dessutom att en anmälan görs till Miljöstaben innan du startar med din kompost.
Kompostbehållaren ska vara säker mot skadedjur som möss och råttor. Det blir den om hålen i botten (som är till för att släppa in mask och släppa ut överflödigt vatten) är högst 5 mm i diameter. Komposten ska också vara försedd med lock. Om kompostbehållaren är av plåt blir den ännu säkrare, men det finns många andra bra sorter som är framställda av till exempel återvunnen plast.
För att kompostbehållaren ska fungera på bästa sätt bör den placeras i skugga och i ett vindskyddat läge, eftersom både sol och vind torkar ut komposten. När det gäller kallkomposter bör du välja en rund modell eftersom de kantiga modellerna ofta får kalla hörn där nedbrytningen fungerar dåligt. Ska du kompostera hushållsavfall bör du använda en varmkompost och då behöver du inte vara lika noggrann med dess placering.
Om komposteringen ska fungera i alla väder måste komposten vara lätt att nå. Det går an att gå genom hela trädgården då det är sommar och fint väder, men på vintern kan det vara värre. Placera gärna komposten på en plats du passerar dagligen. Risken för dålig lukt är liten så länge du sköter din kompost.
Man får inte lägga för ensidigt material i komposten, till exempel bara matrester eller bara gräsklipp. Balansen mellan kolrikt och kväverikt material måste vara den rätta. I grova drag kan man säga att det som är torrt och vedartat, som sågspån, flis av grenar och kvistar, bark, halm, papper och torra löv innehåller mycket kol, medan det som är fuktigt och färskt, som kött- och fiskrens, matrester, färskt gräsklipp, frukt och grönsaker, innehåller mycket kväve.
För att en kallkompost ska fungera även under vintern måste den isoleras. Du bör också tänka på att "mata" den ofta för att den ska hålla värmen. Det är bättre att lägga i mindre mängder hushållsavfall ofta än större mängder mer sällan.
Kompostkrav
Kompostbehållaren ska vara säker mot skadedjur som möss och råttor. Det blir den om hålen i botten (som är till för att släppa in mask och släppa ut överflödigt vatten) är högst 5 mm i diameter. Komposten ska också vara försedd med lock. Om kompostbehållaren är av plåt blir den ännu säkrare, men det finns många andra bra sorter som är framställda av till exempel återvunnen plast.
Placering
För att kompostbehållaren ska fungera på bästa sätt bör den placeras i skugga och i ett vindskyddat läge, eftersom både sol och vind torkar ut komposten. När det gäller kallkomposter bör du välja en rund modell eftersom de kantiga modellerna ofta får kalla hörn där nedbrytningen fungerar dåligt. Ska du kompostera hushållsavfall bör du använda en varmkompost och då behöver du inte vara lika noggrann med dess placering.
Tillgänglighet
Om komposteringen ska fungera i alla väder måste komposten vara lätt att nå. Det går an att gå genom hela trädgården då det är sommar och fint väder, men på vintern kan det vara värre. Placera gärna komposten på en plats du passerar dagligen. Risken för dålig lukt är liten så länge du sköter din kompost.
Kompostmaterial
Man får inte lägga för ensidigt material i komposten, till exempel bara matrester eller bara gräsklipp. Balansen mellan kolrikt och kväverikt material måste vara den rätta. I grova drag kan man säga att det som är torrt och vedartat, som sågspån, flis av grenar och kvistar, bark, halm, papper och torra löv innehåller mycket kol, medan det som är fuktigt och färskt, som kött- och fiskrens, matrester, färskt gräsklipp, frukt och grönsaker, innehåller mycket kväve.
För att få den rätta blandningen då du komposterar hushållsavfall (som ju oftast är kväverikt) måste du tillsätta strö. Det är lämpligt att förvara strömaterial i en regnskyddad behållare intill komposten. Kutterspån fungerar bra eftersom det - förutom att det innehåller kol - också gör komposten mindre kompakt. Lufttillförsel ökar då, vilket sätter fart på nedbrytningen. Den gyllene regeln är att tillsätta en del strö till tre delar köksavfall. Ta för vana att tillsätta en skopa strö varje gång du tömmer din komposthink.
Kallkomposter
För att en kallkompost ska fungera även under vintern måste den isoleras. Du bör också tänka på att "mata" den ofta för att den ska hålla värmen. Det är bättre att lägga i mindre mängder hushållsavfall ofta än större mängder mer sällan.
Sidansvarig:
Sidan uppdaterad: 2011-05-06
- 15. Miljöstaben
- 671 81 Arvika
- Besöksadress Östra Esplanden 5
- Expedition
- Tfn 0570-817 46
- Hans Svensson
- Miljöskyddsinspektör
- Tfn 0570-817 50
-
Blankett Kompostering
(pdf, 31 kB)
© Arvika kommun, 671 81 Arvika | Telefon 0570-816 00 vx | E-post arvika.kommun@arvika.se | Org nummer 212000-1892
