Vedeldning

Vedeldning har tyvärr också en del negativa effekter både på hälsa och miljö. Om du följer råden nedan så kommer du att elda med en mindre påverkan på miljön. Detta får också du och dina grannar glädje av eftersom bra förbränning ger bättre bränsleekonomi - du tjänar pengar och arbete - och du orsakar mindre hälsoskadliga utsläpp.

Krav på pannan

Oavsett vilken typ av panna du väljer, bör du då du köper en ny panna alltid välja en panna som är miljögodkänd. Du bör också alltid använda ackumulatortank. En modern panna med keramisk brännkammare har idag en verkningsgrad på cirka 90%, medan äldre pannor utan keramisk brännkammare sällan kommer över 70%. Detta innebär att normalförbrukaren genom ett byte till en modern panna sparar 7-8 kubikmeter ved per år. Samtidigt minskar utsläppen av cancerogena tjärämnen från cirka 45 kg till 0,5 kg per år. Om du avser att elda ved är en panna med underförbränning eller omvänd förbränning att föredra. Överförbränning bör undvikas vid vedeldning, men fungerar bra i kombination med brännare för pellets och flis.

En anledning till att dagens pannor är så mycket bättre, är att de är fläktstyrda (vilket ger stabil och kontrollerad förbränning) samt att de har okylda brännkammare. En panna med fläktstyrning innebär att förbränningen kan ske med så kallad blålågeteknik som ger en nästan sotfri låga samt bättre verkningsgrad och miljöprestanda.

Din rörmokare kan ge mer information.

Krav på veden

Om du förvarar ved inomhus, måste den vara helt torr. Annars kan du råka ut för problem med fukt och mögel.

Hur ska man då förvara veden utomhus, så att den blir torr till eldningssäsongen? För det första är det viktigt att välja en plats för vedstapeln, där marken är torr och lättdränerad. Det är bra om solen kommer åt platsen.

Underst i vedstapeln lägger du ett par slanor, så att veden kommer upp från den fuktiga marken.

Om du tänker på att lägga alla lager av ved med barksidan nedåt, så minskar risken att veden ruttnar. Barken fungerar nämligen som ett lock som håller kvar fukten i veden. Detta är särskilt viktigt om du staplar ved från lövträd, eftersom dessa oftast har tätare bark än barrträd.

Stapla inte vedträna för tätt (förr sa man att musen måste kunna komma igenom). Bygger du vedstapeln längs en vägg, måste du lämna en luftspalt mellan stapeln och väggen, annars blir både veden och väggen fuktig. Om du låter stapeln luta något inåt, så riskerar du inte att den rasar när den torkar.

Ackumulatortank

I en ackumulatortank kan du ta vara på den energi som frigörs vid vedeldningen och spara den som varmvatten. Varmvattnet kan du sedan använda, då du behöver ett tillskott av värme i huset eller som tappvarmvatten. Du sparar både ved och arbete. Dessutom minskar utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen till ett minimum.

Om du funderar på att installera en ackumulatortank är det viktigt att den blir tillräckligt stor. Ta kontakt med en fackman, för att beräkna vilken storlek som behövs för just ditt hus.

Vad får jag elda?

När får jag elda?

Eldning är i det här fallet att betrakta som en verksamhet och därför är du skyldig att se till att verksamheten inte skadar människors hälsa. Bor du ensligt kan du i princip elda när du vill, men bor du i närheten av andra hus eller bostäder måste du ta hänsyn till detta. Elda till exempel inte när vinden ligger mot annan bebyggelse. Har du ackumulatortank kan du styra eldningen, så att den sker då det är minst risk att närboende störs.

Försiktighetsprincipen innebär också att du egentligen är skyldig att elda med torr ved.