- Du är här:
- Startsida Arvika
-
Leva & bo
-
Miljö & hälsa
-
Miljötips
- Hus & hem
Hus & hem
Bygga & renovera
Ur ett hållbarhetsperspektiv är det bäst att återanvända begagnade material så långt det är möjligt. Bygg Igen är ett exempel på en samlingsplats för företag som säljer begagnade byggnadsmaterial. Det finns också företag i Arvika som säljer byggnadsmaterial i andra hand. Försök att köpa lokalproducerat. Det minskar behovet av transporter och därmed utsläppen, samtidigt som det ofta blir billigare för dig.
Använd gärna naturmaterial som trä och sten, om det går.
När du bygger finns det många saker att tänka på. Arbeta till exempel alltid med torra material. Det innebär att du måste se till att täcka byggnadsmaterialet under byggtiden.
För att inomhusmiljön ska bli bra, är det viktigt att huset inte blir för tätt - se till att du har så god ventilation att hela luftvolymen byts ut varannan timme. Ventilationen är viktig för att få bort fukt ur huset, men också för att få bort de ämnen som vi sprider omkring oss (tobaksrök, parfymer, rengöringsmedel och mycket annat).
Du bör också försöka minimera användandet av sådana byggnadsmaterial som man vet avger oönskade kemikalier, det kan vara till exempel lim, spackel, fogmassor och impregnerat trä.
Se till att du får information om vad byggnadsmaterialet innehåller, då du köper det. Anlita alltid en besiktningsman om du ska köpa ett "begagnat" hus.
Måla & tapetsera
Fundera över vilken typ av färg du ska använda. Det gäller att välja en färg som passar för ändamålet. Använd gärna äldre färgtyper som slamfärg (till exempel Falu rödfärg) eller linoljefärg utomhus.
För att slippa problem med röta när du vill använda en modern vattenbaserad färg, så ska du se till att först använda en bra grundolja utan lösningsmedel alternativt en oljebaserad grundfärg.
Välj i första hand vattenbaserade färger och lacker inomhus. Traditionella färger som slamfärg, limfärg, linoljefärg och äggoljetempera är också bra alternativ ur miljösynpunkt, men tänk på att äggoljetempera är en färskvara. Fel förvarad kan den vara en hälsorisk.
Tänk på att ha bra ventilation när du målar. När du har målat färdigt ska överblivna färgrester behandlas som farligt avfall. Till ytbehandling av golv, möbler, dörrar och trä är olja ett bra val, det är både enkelt och praktiskt att använda. Furugolv kan behandlas med lut och såpa efter slipning. Bivax är ett alternativ om du vaxar golvet. Papperstapeter med vattenbaserade tryckfärger och lacker är ett bra val, lacken gör tapeten avtorkningsbar.
Gräsklippning
Äldre motordrivna trädgårdsredskap som motorgräsklippare både bullrar och släpper ut stora mängder avgaser. En halvtimmes gräsklippning med en bensindriven gräsklippare av äldre modell ger lika stora utsläpp som 10 mils stadskörning med bil. Om du är tvungen att använda en bensindriven gräsklippare, köp den mer miljöanpassade alkylatbensinen. Detta gäller för alla motorredskap som du använder i trädgården och som kan drivas på vanlig bensin. Idag finns till exempel Svanen-märkta bensindrivna gräsklippare, motorgräsklippare med etanoldrift, liksom gräsklippare som drivs med el eller med solceller.
Allra bäst ur miljösynpunkt är den gamla hederliga handdrivna gräsklipparen.
Gödsling
Ur miljösynpunkt och ur ett hållbarhetsperspektiv är det bäst att använda naturgödsel vid gödsling. Ett av de ämnen som växterna kräver är nämligen fosfor. Då man framställer konstgödsel bryts fosfor ur stora dagbrott, till exempel i Baltikum. Fosfor är en ändlig resurs som inte kommer att räcka i all evighet. Att i stället använda naturgödsel innebär att man återför fosfor till jorden utan att ny fosfor behöver brytas. Fosforn tas upp av växterna som skördas. Om djur äter upp det som skördats återförs fosforn via stallgödseln ut på åkern, men då människor äter upp det som skördats hamnar fosforn i stället i våra vattendrag efter att ha passerat reningsverket. Med det försvinner möjligheten att återföra fosforn till jorden och ny fosfor måste brytas.
Kompostering
Du kan minska din sopmängd rejält om du komposterar och om du dessutom återvinner sådant som kan återvinnas kommer du att bli förvånad över hur lite sopor du får kvar i sopsäcken. Med en rätt genomförd kompostering får du gratis jordförbättringsmedel, mindre sopor, egen tillfredsställelse och imponerade grannar! Det är inte särskilt svårt att kompostera, men det kräver trots allt att du har lite grundkunskaper innan du sätter igång. Eftersom en felaktigt skött kompost kan orsaka problem med både lukter och skadedjur krävs dessutom att en anmälan görs till Miljöstaben innan man sätter igång. Mer praktisk information kan du få från Miljöstaben och på webbplatsen.
Ogräsbekämpning
Ogräs hålls bäst borta om man rensar bort det för hand så snart det visar sig. Ogräs med stora rötter, som kvickrot och maskrosor, får du upp lättast då det regnat. Som alternativ till ogräsbekämpning med kemiska medel finns miljövänligare metoder att ta till, exempelvis bränning eller marktäckning.
Om du funderar över ett visst bekämpningsmedel kan du finna mycket information i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister.
Snigelbekämpning
Den snigel som ställer till mest problem för oss är spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel. Den liknar vår svarta skogssnigel, men är oftast brun eller orangefärgad. Mördarsnigeln sprids genom att man flyttar eller köper plantor med snigelägg i jorden. Den har importerats hit och hör inte hemma i den svenska ekologin. Att spansk skogssnigel inte är ett bekymmer i Spanien och Portugal, där den kommer ifrån, beror på att den där riskerar att torka ut i det varma klimatet. Den gynnas av våra fuktigare och svalare förhållanden.
Tips för att minska antalet sniglar:
Var särskilt observant tidigt på säsongen innan sniglarna hinner föröka sig. Titta i och runt komposten, under bräder, krukor med mera. Det är sådana platser som sniglarna gömmer sig på, för att i skydd mot uttorkning, lägga sina ägg.
Städa bort fuktsamlande skräphögar. Lägg inte trädgårdsavfall i tätortsnära skogspartier, det gynnar sniglarna. Det är gratis att lämna allt hushållsavfall på Mossebergs avfallsstation. Kompostera i varmkompost, eftersom snigelägg inte tål varmare än 35 grader.
Ölfälla: Gräv ner en skål med öl i marken. Sniglarna kryper i och drunknar. Töm emellanåt. Ölet drar till sig sniglar i ett par dygn. Plocka sniglar då det är fuktigt, då kryper de fram. Leta på fuktiga mörka ställen. Effektivast är att plocka dem tidigt på säsongen för att förhindra att de lägger ägg. Man kan locka sniglar med t ex rutten frukt, blötlagt hund- och kattmat, öl och döda sniglar.
Olika sätt att döda sniglar är att hälla kokande vatten eller salt på dem eller att klippa av dem. Eller samla den i en påse som du sedan stoppar i frysen. Efter ett dygn kan du slänga dem i soporna.
Skölj av rötterna på köpta eller flyttade växter, så att inte snigelägg eller småsniglar följer med plantorna. Äggen ser ut som små, nästan genomskinliga, pärlor och läggs i klumpar.
Man kan strö tjocka strängar av släckt kalk, aska, granbarr eller sågspån runt trädgårdslandet som sniglarna måste krypa igenom. Nackdelen är att dessa barriärer måste förnyas efter regn, eftersom de då täcks av en vattenfilm som sniglarna kryper över.
Dyrbara och ömtåliga växter vill man kanske skydda lite extra. Runt dessa kan man sätta upp ett "snigelstaket" av böjd zink- eller kopparplåt som djuren inte kan krypa över. Plåten ska vara 0,8 mm tjock och 40 cm hög samt vara nergrävd till hälften. Överkanten ska vara dubbelt böjd. Dubbla eltrådar med svagström fastsatta på en träram eller liknande, kan också stoppa sniglarnas framfart.
Snigelgift: Järnfosfat finns att köpa som bekämpningsmedel mot sniglar. Det är små korn som sprids runt växterna. Smaken får sniglarna att äta men de tappar aptiten, drar sig undan och dör efter några dagar. Giftet är inte farligt för andra djur, men kan försvinna för att det blir uppätet. Därför bör det spridas så att bara sniglarna når det.
