Om kommunen
Styrdokument
Bestämmelser
Bildarkiv
Vårt äldre bildarkiv med över 40 000 bilder består till största delen av fotografier av yrkesfotografer som haft ateljé i staden och av några amatörfotografer. Bildarkivet innehåller fotografier från slutet av 1800-talet och fram till en bit in på 1980-talet.
Materialet i vårt äldre bildarkiv är inte att hänföra till begreppet allmän handling utan är enskilda arkiv inlämnade eller inköpta för att bevaras och katalogiseras på ett ur arkivsynpunkt godtagbart sätt. Det är ett mycket värdefullt material som beskriver vår lokalhistoria under en stor del av 1900-talet. I de flesta fall kan vi ange fotografens namn, men det finns också bilder där detta inte går att fastställa.
Det finns ett bildarkiv av nyare datum som informationsenheten ansvarar för. Bilderna är tagna i informationssyfte, för att användas vid kommunal information. Upphovsrätten här får bedömas från fall till fall.
Numer finns även ett digitalt bildarkiv för marknadsföringsändamål på kommunens hemsida som både består av copyrightbilder som kan köpas av fotografer och bilder som är friköpta och kan laddas ner utan kostnad eller beställas via cd till ett fast pris.
Upphovsrätten innehåller också en ideell del som består av rätt till namngivelse när fotografiet publiceras/visas, dels förbud mot att återges i kränkande former. Det faktum att kommunen får ett fotografi innebär inte att vi automatiskt förvärvar rätten att nyttja det eller låta någon annan göra det. Överlåtelse av exemplar innefattar inte överlåtelse av upphovsrätt. Ett problem i samband med förvärv genom köp eller testamente kan vara att säljaren/donatorn bara haft äganderätt till materialet, inte någon upphovsrätt/förfoganderätt som kunnat överlåtas vidare. Den rätte rättighetshavaren kan då motsätta sig varje typ av nyttjande alternativt kräva ersättning. Ibland vet man att säljaren/donatorn haft både äganderätt och förfoganderätt till materialet. Överlåtaren kan vara upphovsmannen själv eller dennes arvinge. Saknas ett tydligt avtal om vad som överlåtits talar mycket för att båda rättigheterna ingått, det kan sägas vara praxis.
Om kommunen förvärvat förfoganderätten, antingen via ett tydligt avtal eller till följd av avtalstolkning, kan både nuvarande och tidigare lagstiftningar påverka rättens utformning.
Rättigheter till fotografier som framställts på beställning efter den 1 juli 1994 är fotografens. Beställaren förvärvar den förfoganderätt som avtalats i samband med fotograferingen.
Den 1 januari 1996 förlängdes skyddstiden för alla upphovsrättsligt skyddade fotografiska verk till 70 år efter upphovsmannens död. Fotografiska bilder fick en skyddstid på 50 år från framställningsåret. Med verk avses ett fotografi som har originalitet, självständighet och individualitet. (Två fotografer ska i princip inte kunna ta samma bild).
För den som efter den 1 januari 1996 hanterar fotografier för användning i sammanhang utom rent privata kan följande förenklade riktlinjer användas för vårt arkiv. De visar möjliga rättighetshavare och skyddstider för flertalet fotografier:
| Typ av fotografi | Rättighetshavare |
|---|---|
| Fotografi framställt före den 1 juli 1994 | Fotografen, beställaren eller annan som förvärvat all förfoganderätt genom köp, gåva, arv eller testamente |
| Fotografi framställt efter den 1 juli 1994 | Fotografen eller annan som förvärvat all förfoganderätt genom köp, gåva, arv eller testamente |
| Skyddstid | |
| Fotografiska bilder framställda före den 1 januari 1969 | Utslocknad, de kan nyttjas fritt |
| Fotografiska bilder framställda efter den 1 januari 1969 | 50 år fr.o.m. året efter framställningsåret. |
| Fotografiska verk | 70 år fr.o.m. året efter fotografens dödsår |